Så rankar vi

Vilka kriterier jämför vi på?

Varje system prövas mot samma frågor. 21 kriterier gäller alla system:

• Pris från. Vad kostar den lägsta betalda nivån, per användare och månad?
• Gratisversion. Finns en gratisversion utan slutdatum?
• Provperiod. Hur många dagar är den kostnadsfria provperioden?
• Svenskt gränssnitt. Finns gränssnittet på svenska?
• Support på svenska. Ger leverantören support på svenska?
• Data lagras i EU. Kan kundens data lagras inom EU eller EES?
• Personuppgiftsbiträdesavtal. Erbjuder leverantören ett personuppgiftsbiträdesavtal (DPA) till sina kunder?
• Lista över underbiträden. Publicerar leverantören en lista över sina underbiträden (subprocessors)?
• Export av egna data. Kan kunden själv exportera sina data i ett vanligt filformat, till exempel CSV eller Excel?
• ISO 27001. Är leverantören certifierad enligt ISO 27001?
• SOC 2. Har leverantören en SOC 2-rapport (typ 1 eller typ 2)?
• Tvåfaktorsinloggning. Går det att slå på tvåfaktorsinloggning (MFA) för användarna?
• Enkel inloggning (SSO). Stöds enkel inloggning via SAML eller OpenID Connect, till exempel med Microsoft Entra eller Google?
• Kryptering av lagrad data. Krypteras kundens lagrade data (kryptering i vila)?
• Incidentbesked inom. Inom hur många timmar lovar leverantören att meddela kunden om en säkerhetsincident som rör kundens data? Bara om en tid står utskriven.
• Externa penetrationstester. Låter leverantören en utomstående part penetrationstesta tjänsten regelbundet, minst årligen?
• Driftstatussida. Finns en offentlig sida som visar driftstatus och störningar?
• Väg för sårbarhetsrapportering. Finns en publicerad väg för att rapportera säkerhetssårbarheter, till exempel en security.txt eller en sida för ansvarsfull rapportering?
• Kopplingar. Vilka namngivna andra system går det att koppla till? Högst tolv, de som sidan lyfter fram.
• Huvudkontor. I vilken stad ligger leverantörens huvudkontor?
• Grundat. Vilket år grundades leverantören?

Därtill har varje kategori sina egna kriterier, sammanlagt 100 i 21 kategorier. Ett kassasystem prövas till exempel mot kravet på certifierad kontrollenhet och en e-signeringstjänst mot stödet för BankID. Kriterierna står i tabellen på varje kategorisida.

Varför jämför vi säkerhet och dataskydd?

Sedan den 15 januari 2026 gäller cybersäkerhetslagen i Sverige. Den bygger på EU:s NIS2-direktiv och kräver att verksamheter i arton sektorer ställer säkerhetskrav på sina leverantörer, också på de system de prenumererar på. Dataskyddsförordningen (GDPR) kräver att den som låter en leverantör hantera personuppgifter har ett personuppgiftsbiträdesavtal och vet vilka underbiträden som är inblandade. EU:s Cyber Resilience Act kräver från den 11 september 2026 att tillverkare rapporterar utnyttjade sårbarheter, och från den 11 december 2027 att de har en publicerad väg för att ta emot sårbarhetsrapporter.

Därför prövar vi varje system mot samma frågor om säkerhet och dataskydd: personuppgiftsbiträdesavtal, lista över underbiträden, export av egna data, ISO 27001, SOC 2, tvåfaktorsinloggning, enkel inloggning, kryptering av lagrad data, utlovad tid för incidentbesked, externa penetrationstester, driftstatussida och en väg för sårbarhetsrapportering. Vi svarar aldrig på om ett system "uppfyller NIS2" eller "är GDPR-säkert": det är egenskaper hos köparens egen verksamhet, inte hos systemet. Vi visar vad leverantören själv uppger, så att köparen kan göra sin bedömning. En security.txt enligt RFC 9116 kontrollerar vi direkt på leverantörens server, utan att någon läsare är inblandad.

Var kommer uppgifterna ifrån?

Uppgifterna kommer från leverantörernas egna prislistor, villkor och dokumentation. Vi sparar sidan som den såg ut, och varje uppgift ska stå ordagrant i den sparade texten. En AI läser sidan och pekar ut var uppgiften står, och en annan AI kontrollerar att utdraget verkligen belägger den. Är de oense avgör en tredje läsning tillsammans med fasta regler. Listor över kopplingar kontrolleras namn för namn mot sidans text. Ett nej skriver vi bara ut när leverantörens egen sida säger det rakt ut, när det håller mot de invändningar leverantören själv kunde ha, och när inget på leverantörens andra sidor säger emot. Ett pris som rör sig mycket godkänns först när det står kvar dagen efter. Allt som kräver tolkning lämnar vi utan besked.

Varje uppgift visas med källa och datum. När leverantörens sajt inte ger besked visar vi ingenting, och i en jämförelse är rutan tom. Det betyder inte att systemet saknar funktionen, bara att vi inte har hittat den på leverantörens sajt. Vi gissar inte.

Hur räknas en placering?

En topplista är en uppsättning krav. Varje system får en poäng per krav som är belagt med en källa. En uppgift som är Ej kontrollerad ger ingen poäng. System med lika många poäng delar plats och står i bokstavsordning. Ingen skriver in en placering för hand, och uträkningen känner inte till vilka leverantörer som betalar för synlighet.

Kraven, poängen och det som saknas står utskrivet vid varje system i listan, så att placeringen går att räkna efter. De system som inte kom med står också på sidan, med skälet.

När publiceras en lista eller en jämförelse?

En topplista publiceras först när minst tre system uppfyller kraven med belagda uppgifter. I dag når 26 listor den tröskeln. En jämförelse som räknas ur uppgifterna får en egen sida först när minst fyra uppgifter är belagda hos båda och minst två av dem skiljer sig åt på något som går att välja på. Alla andra par går att ställa sida vid sida i jämförelseverktyget.

Hur tjänar vi pengar?

Leverantörer kan betala för synlighet, till exempel en annons. Sådan synlighet märks alltid Annons. En leverantör kan inte betala för en bättre placering, en bättre text eller för att en uppgift ska tas bort.

Plattformsguiden ges ut av Cloudarc Innovation AB. Samma bolag driver Vinqel, en tjänst som mäter hur ofta företag nämns i AI-svar.

Hur rättas ett fel?

Datumet vid varje uppgift visar när den senast kontrollerades mot källan. När en leverantör ändrar sin sida läses den om, och en ändrad uppgift får ett nytt datum. Hittar du ett fel, mejla redaktionen@plattformsguiden.se. Vi rättar och skriver det nya datumet på sidan.

Var kommer frågorna och svaren på sidorna ifrån?

Frågorna under Vanliga frågor formuleras av en AI-modell som spelar köpare, och av det besökare frågar guiden. En besökares egna ord visas aldrig. Svaren skrivs inte av en modell: de räknas ur samma uppgifter som jämförelsen, och ändras samma dag som en uppgift ändras. En fråga visas först när en andra läsning har prövat att svaret hör till frågan.

Hur fungerar sökrutan?

Svaren i sökrutan formuleras av en AI-modell och bygger bara på uppgifterna i vår katalog. Modellen kan ta fel. Det som står på systemets egen sida hos oss gäller.